Jag vet inte hur ni andra gör när ni ska stava till nått svårstavat ord, men jag säger det högt för mig själv vilket gör att jag ibland snubblar runt ett tag innan jag lyckas stava rätt. För er som inte visste det är jag inte bra på att stava, nått som när jag fik intyg på det inte ens min svenska lärare trodde på. Jag var helt enkelt för bra på att gömma det.

Råkade ut för ett svårstavat ord i förra inlägget, nämligen spektakulärt. Det tog rätt många försök innan jag fick till det, eftersom jag snubblade runt på hur man säger det när jag skulle skriva det. Det var mer tur än skicklighet att telefonen tillslut kände igen ett ord som nästan stavades som jag skrev och rättade mig.

Ett annat svårstavat ord är dysleksi, jag vet inte ens om jag lyckades stava rätt nu. Vad är det för sadistisk människa som kom på att när man har svårt att stava och läsa rätt så ska det heta något som dom nästan garanterat inte kan stava till.

Gick säkert till nått i stil med;

-”Vad ska vi kalla det här med dom som har svårt att stava?”
-”Jag vet inte… Men nått enkelt kanske. Vi låter praktikanten Svante komma på nått så fikar vi istället. Fixar du det Svante så får du gå hem sen?”
-”Njae… Okej då…”
Svante som är ett elakt barn tänkte mycket och länge innan han skrev ner det mest svårstavade han kunde komma på… D-y-s-l-e-k-s-i…

Det är så jag tror det gick till iallafall!